So far so good.. Det är ju så nice här på Ibiza! Inte för att vi gjort så mycket men det behövs inte när man har en liten, jag är sysselsatt hela tiden ändå. Vi bor precis i hamnen vid gamla stan och det är så mysigt och strosa runt här. Och det njuter jag och Alba av.. Förutom lite skrubbsår på benen så trivs hon, alla är ju så glada! Det är inte som hemma, jag vet att jag skrivit detta förut.. Men varför känner man sig så ovälkommen hemma när man har barn och hund? Det är ju det finaste vi har och även vår framtid. Ingen som sitter och säger tyst eller liknande när vi pratar. Dom vet ju endast vad kärlek, frustration och att dom har små egon men inget mer än så.. Och det borde vi väll alla vuxna klara av att handskas med. Tror hon aldrig har haft tråkigt en sekund här (eller andra delar av Spanien hon varit i)på resturang eller andra ställen, pga av alla runt omkring( för mig kan ju helt klart tröttna på). Hon blir på så mycket bättre humör, hjälpte en liten kille med sin napp, krama en liten flicka, hjälpte köra en vagn osv.. Och då var klockan ändå sent. Då vanligtvis hemma man måste hålla sig hemma för att inte få snea blickar…  Är ni med mig hur jag menar? Eller tycker ni bara jag låter bitter.. haha. Som när jag blev bitter när beställde värsta fina ROS glassen och den hann smälta på 3 sekunder innan bilden togs 😉 En annan sak som var fint och gott, att göra ljusa sushi-rullar med hjälp av dom där tunna wrapsen man kan göra.. Vet ni vilka? Tips 🙂