Hur magisk är det att man äntligen kan umgås med sin lilla dotter, på en helt ny nivå. Vi kan ju på riktigt garva ihop nu. Förut log hon jag smälte ihop till en pöl. Hon är en härmapa utan dess like. Dags att passa sig, snart tar hon väl över bloggen här. Hur gullig är min lilla yogigirl? Yogaproffs sedan ett års ålder. Eller man kan faktiskt inte vara proffs på yoga, det är det jag gillar. Man gör allt i sin egna takt och det finns inget att jämföra med.. Mer än sig själv och sin dagsform! Vi är ju inte skapta för att klara samma sak eller varviga på samma sätt. Men man kan alltid bli bättre så heja dig och namaste! <3 / Alba och mig